frippeess

Jag vill börja om på nytt.
Jag vill flytta till en stad, där ingen vet vem jag är, ingen vet hur jag haft det.
Ingen som kommer med massa frågor, jag vet ändå att dem inte tror på svaren dem får.
Jag vill kunna tänka klart, se glädjen i allt.
Inte deppa ihop.
Just nu gör jag dt, dt är dt man inte ska göra, det är då man mår sämst.
Ingen finns vid ens sida, det är ingen som står högre upp på denna ändlösa trappa.
Ingen som kan dra mej upp till nuet, jag lever i dt förflutna, drar med mej sorgen därifrån och den som kommer.
Är det bara jag som tror att vännerna ska finnas där i både vått och tort.
Att dem ska bry sej fasst jag har sårat ibland, är jag helt ensam om att känna mej så enormt ensam?
Många läser mina inlägg när jag är ledsen, men dem säger aldrig ngt om det hela.
Dem ignorerar det, dem kommer ignorera allt tills dem omkring dem är borta och dem har ingen kvar.
Då kommer dem fråga, vad hände, hon orkade inte med, hon har berättat hur hon mådde men ingen lyssnade, ingen tog tag i det hela.
Det krävs bara att ngn ska bry sej, man vill känna sej älskad..